Vit magi

Vit magi. Många associerar troligen till vit magi i form av motsatsen till svart magi. Synonymt med god eller altruistisk kontra ond eller egoistisk magi. Jag tycker inte om att använda begreppen så. Det känns förlegat och missvisande.  Vit magi ses då som helande, läkande och svart magi som skademagi och manipulativ magi. Den vita häxan som helar, läker och vägleder klokt, medan den svarta häxan förbannar, manipulerar för egen vinnings skull även om det är på andra bekostnad. Skulle jag själv andra dessa beteckningar – vilket jag inte gör – så är jag själv en vit häxa som sysslar med vit magi.

Med det sagt tänkte jag betrakta den vita färgern en stund.  Vitt innehåller alla färger. I spells o dyl kan man oftast använda något vitt istället för de andra färgerna. Vill du t ex ha blå eller gröna ljus i en ritual kan du ta vita istället ifall du inte har de andra färgerna hemma.

Vitt stöter bort energier, medan svart drar åt sig energier. Känner du att du drar åt dig för mycket av andras känslor och tyckanden osv, kan du använda vitt i skyddsmagi, klä dig i vitt t ex:-) Vitt sidentyg runt magiska redskap, tarotkort o dyl anses vara synnerligen bra eftersom både färgen och materialet anses stöta bort energier och därmed håller man sina redskap ”rena”. Vitt kopplas öht samman med rening, hygien och fräschör.

Varsågod njut av den vita magin:

Vita svepande kläder ger en speciell mystik i rituella sammanhang.

Vackra ståtliga vitvargar i den vackra vita vintervärlden

Häxa i vitt:-)

En speciell kompanjon; den vita visa ugglan! Magisk som få! Vit OCH nattlig!  Missa inte detta: http://whiteowl.webs.com/

 

Mystisk och vit

Vita inredningsdetaljer kan funka även för mig om det görs på rätt sätt och bidrar till stämning och mystik

Den mycket magiska enhörningen:-) är ofta vit!

Mystic Wings

Luta dig tillbaka och lyssna på hela denna låt och njut av känslan och skönheten i John Wests röst. En av mina favoritsångare!

Tror du att dom finns? Vågar du känna efter och SE inåt genom skogens magiska väsen?!

En längtan efter skogen gjorde sig påmind häromdagen. Tallarnas trygga energier. Min just då ganska trötta rygg ville luta sig mot en sådan trygg och stark gammal vän. Snö hade fallit…alldeles för lite för att det skulle infinna sig en känsla av riktig vinter och då menar jag norrländsk sådan:-) Efter Odens jakt genom skyarna för ett par veckor sedan, när vindarna tog Sverige med storm , bokstavligt talat, lämnade träden ifrån sig en mängd kvistar och pinnar som nu ligger där och bara väntar på att bli plockade för att bli runstavar till exempel.  Jag, min man och hundarna gick på upptäcktsfärd bland tallar, björkar och granar och samlade lämpliga pinnar till runstavar.

En stund rygg mot rygg med en tall…fokuserade inåt, kände den hemtrevliga doften av jord och tall. Andades djupt och lungorna fylldes av skogsluft. Tystnad…och så hundarnas andetag. Blundar. Lyssnar. På håll svaga ljud av civilisationen. Men här bland tallarna står tiden stilla och nuet är allt. Jag fick en känsla av att jag kommer att Drömma i natt. Jag upptäckte att jag inte gjort det på länge. Min själ blir trött när den får för lite av magin. Nu menar jag Drömma, inte bara drömma;-)

Natten därefter klev jag in i en underbart vacker värld. En sådan plats som bokstavligt talat är min drömplats att bo på. Jag hittade en bild som liknar denna plats:

I Drömmen satt jag på huk vid vattenbrynet, Vågorna kluckade stilla mot stenarna invid strandkanten. Jag tittade ner i vattnet, in i dess dansande speglar. Tiden stod still. Tiden fanns inte. Jag kände hur någon  eller något svepte förbi mig precis bakom mig. Det var absolut vindstilla, så den plötsliga vindpusten bakom mig var något annat. Jag fortsatte titta ner i vattnet. Jag såg min egen spegelbild i vattnets vaggande speglar och jag såg att något rörde sig bakom mig. Som en dimma som rörde sig mjukt och svepande fram och tillbaka. Jag valde att inte vända mig om, som om jag kände på mig att då skulle den försvinna.

Jag satt kvar i samma fokuserade men avslappnade tillstånd. Sträckte ut handen och rörde försiktigt vid vattenytan.  Något omslöt mig, något vänligt och bekant, kan inte förklara det på annat sätt än så. Bilder dök upp i mitt inre, känslor likaså och jag blundande hårt för att liksom memorera bilderna och känslorna för denna dröm blev i exakt detta skedet en klardröm.

(En parentes angående klardrömmar. En klardröm eller såkallade lucid dröm innebär att man i drömmen får att klart medvetande om att man faktiskt drömmer! Det är fascinerande och i neutrala eller trevliga drömmar är det helt underbart att mitt i drömmen inse att man drömmer. Har flera gånger tittat mig omkring i olika drömmar och med stor fascination insett ”Jag drömmer”. Minns en dröm där jag åkte buss i ett märkligt landskap. Bussen var full av människor med underliga kläder, från en annan plats eller annan tid. Jag var så fascinerad över min upptäckt att jag ville tala om det för alla så jag gick fram till busschauffören och utbrast ”Jag drömmer, fattar du, jag drömmer” Han stirrade på mig som om jag var skvatt galen. Då blev det ännu mer fascinerande. Han trodde inte att jag drömde. Vem var han och var befann jag mig, tror ni? Åh, jag älskar klardrömmar! Om det som sagt var är neutrala eller trevliga drömmar.

Har även haft en mardröm som under drömmens gång blev en klardröm. DET var riktigt ruskigt. Jag VISSTE i drömmen att om jag inte vaknar kommer jag att dö i drömmen och vad händer om man dör mitt i en klardröm? Intressant, men rätt kusligt också måste jag erkänna. Minns att jag i den drömmen sprang så fort jag kunde i korridorer i ett övergivet gammalt sjukhus och flämtade till mig själv ”vakna, vakna, vakna, du måste vakna, måste vakna NU!! Vilket jag gjorde tack och lov:-)”

Nåväl, tillbaka till Drömmen häromnatten. Jag memorerade bilder, intryck och känslor. Jag kommer nu att helt enkelt bara skriva spontant hur jag vill förmedla det i ord här och nu. Det blir ingen analys-text direkt utan bara spontant på ett visst sätt bara för att det är just exakt så jag vill säga det och jag har inga svar på varför:-) Det påminner mer om automatisk skrift.

Så…nu börjar det:-)

”Jag vill säga så här. Tror du att dom finns? Vågar du tro att dom finns? När var du i en skog sist eller vid havet? Ska vi glömma dom? Dom finns där. Jag kan känna dom i drömmen…i minnet av en speciell utesittning en gång för många år sedan när jag såg…i  sejden i eldens sken, i runornas budskap i nattliga divinationer. Dom är naturens inre kraft. Kalla dom naturväsen om du vill. De har uppgifter, de vill samarbeta med människan. Deras uppgifter är knutet till speciella platser, ibland speciella växter, träd eller områden.

För den tid vi har framför oss, detta nya solvarv som vi kallar 2012, kommer en önskan. Vi måste gå samman, vad vi än kallar oss, utifrån en gemensam intention. Om vad? Jo, att allt liv, alla livformer består av samma kraft, du kan kalla den ”gudomlig”  om du vill, då kanske du är panteist eller animist. Men det spelar ingen roll vad du kallar dig. En gemensam intention att levande varelser måste gå före pengar och makt. Vi ser idag en global utveckling i motsatt riktning. Motkrafterna är brutala i sin hänsynslöshet mot alla arter på jorden. Vågar du gå emot dom? Om vi inte gör det…vad låter vi då ske?

Naturväsen har att göra med jordläkning och jordväkteri och att förstå att allt hänger samman i livets väv. Urds väv.

Dessa ord i denna blogg idag var bara början, innan jag gjorde dom till ord var dom insikter, bilder och känslor från ett möte så vackert men samtidigt så skört, så jag måster berätta det med försiktighet, så det inte förstörs på vägen från ande till ord:-)

Jag vill säga: kanske tror du inte att dom finns. Eller att dom möjligen finns när naturen vaknar till liv igen i vårens blomstring. Men naturen lever nu också, men i vila och slumrande. Att mitt i denna vila se och känna deras närvaro och existens är som ett mirakel. Ändå är det miraklet livets verkliga inre essens. Som vi glömmer i vår teknokratiska värld. Glömmer vi, då tystnar dom. Dom är en del av vårt känsloliv. De äger en del av vårat hjärta. När hjärtat hos många hårdnar är det bl a för att dom inte låter naturens inre heliga kraft leva och pulsera fritt i ett öppet sinne. Oftast vet vi människor inte ens om när vårt hjärta hårdnar och varför. En del tappar sin medkänsla, andra känner sorg och tomhet. Dom vill komma in, var inte rädd för dom. Ska du vara rädd så ödsla den energin på att vara rädd för  det som skadar, inte det som helar!

Vågar du blicka ut över solvarvet 2012 och säga JA mitt sinne ska öppnas för naturens visdom?

Jag smyger barfota ljudlöst i den mörka skogen. Jag är sårbar, men stark i min tro på naturens visdom. För mig är detta en sanning och jag vet att det finns andra som mig: häxor vandrar i den mörka skogen, på slingrande stigar, år efter år, kanske liv efter liv, bär dom det spröda ljuset i sin hand och visar vägen fram, även för den som länge gått vilse. En vägledare, en budbärare i den mörka levande skogen…går du med ännu längre in är ljuset som älskar grönskan så hänförande vackert att du vet att allt är rätt!

Kan man kombinera orden häxa och meditation. Ja, varför inte?

”To meditate is not always sitting still doing nothing. Meditative walks with focus on moonphases, dawn, dusk, night or morning, or focus on a small detail of our vast universe realizing on a deeper level that all is one. Seeing oneself as a mirror of nature and all there is. This is about the web of life, about weavers in myth and legend such as the norns in norse mythology (they are weaving past, present and future together) timespeculations, timelessness,avoiding stagnation, following the dynamic spiral dance that is in all life, focusing on the elements to achieve balance”

(Citatet ovan är en kort introduktionstext under rubríken ”Witch meditation” i Nattskogstemplet)

Läs gärna de punkter jag skrivit under ”De Visas Konst” ovan. Där försöker jag förklara något som enklast kan sammanfattas under beteckningen ”Kommunikation”. Detta tycker jag är något av det mest grundläggande i häxkonst. Kommunikation som sker på ett djupare plan än bara via orden. Detta måste inte ha att göra med andekommunikation (men det kan  förstås ingå för dom häxor som även fungerar som såkallade medium). Men det kan också röra sig om kommunikation med vad jag brukar kalla för ”det inre i Naturen”. (Där ingår något som finns i oss själva och som jag är övertygad om att vi behöver mer kontakt med överlag i världen, det jag kallar för vårt vilda och fria jag:-)

För att kunna höra (eller se om du hellre använder det ordet) naturens visdom, gäller det att arbeta med att framförallt få bort diverse förutfattade meningar som pådyvlats i alla möjliga sammanhang. Man kan kalla det för att vi har domesticerats/tämjts. Vi lever med och i berättelser som egentligen inte är våra och som fjärmar oss från naturen och därmed från oss själva.

Det behövs en särskild tystnad, en inre tystnad, där man dels stillat sina egna tankar, men där man samtidigt behåller en viss öppenhet inför subtilare nyanser och insikter som kommer till en när man har ett visst vaket men avslappnat sinnestillstånd.

Utesittining är en intressant metod som för mig kan skapa både inre tystnad men också en förmåga att ”höra” och ”se”. Men det finns MASSOR av metoder. Meditation är ett ord som många hört talas om. Att det handlar om att ”tömma sitt sinne”, att sitta och mässa ett mantra för att efter många år uppnå detta tomma sinne eller fokusera på ett föremål eller räkna på ett radband. Det är vad många direkt tänker på. Men meditation behöver inte innebära att sitta still och stirra på ett föremål eller mässa ett mantra. Det kan istället vara att man rör sig ute i naturen medvetet, vissa perioder och det kan vara att man fokuserar periodvis på de olika elementen (som pentagrammet representerar, så ingen anklagar mig för att påstå att något jag kallar häxmeditation är att glo på vardagsrumselementet, ja det kan ju funka för någon iofs:-)

Man kan också meditera med utgångspunkt på mörker, ljus, andra arter osv, i vissa sammanhang och på vissa sätt. Beroende på vad respektive häxa vill ägna mycket tid åt kan man hitta sätt att anpassa sinnesövningarna.

Det behöver inte vara något stillsamt som skapar öppningarna inåt, det kan vara mer extatiskt betonat som förekommer i många shamanska kulturer (jfr sejd) huruvida någon vill  kalla sejd för meditation eller ej överlåter jag till var och en. Syftet här är inte att exakt definera ORD på något slags förmodat korrekt sätt, utan att förstå vad syftet är med olika slags metoder som på ett eller annat sätt syftar till att växla från det såkallade ordinära medvetandetillsåndet där tankarna ofta styr så till den milda grad att folk blir ”döva” för naturens visdom, till ett annat sinnestillstånd där man når djupare skikt av verkligheten.

Jag valde ordet häxmeditation som rubrik eller beteckning på den gren inom Nattskogstemplet där vi samlar idëer och tips på hur olika personer kan hitta olika sätt att skapa öppningar inåt eller skapa tystnad för att kunna höra/se mer än fysiska ögonen och öronen se respektive hör. En annan sak som ingår i området häxmeditaiton är att oavsett vad man använder för metoder är det bra och viktigt att lära sig se när det är ens egna tankar som spökar, en del reagerar starkt på tankar och idéer och ibland inbillning och tror att det är andar, att de är hemsökta osv. Man måste tänka på att mångas ”berättelser”, dvs det dom omger sig med och fått höra, lärt sig tro, skapar rädsla för det okända. Därför är det viktigt – inte minst när man som jag och många med mig gör, dvs agerar någon form av vägledare - att bidra till att varje individ uppmuntras att hitta sitt sunda, friska, sanna jag bortom allt som lagts på oss. Samt att man jordar sig, stabiliserar och har kontakt med jorden bokstavligt talat, vilket är något jag poängterar som något som skulle kunna vara den karakteristiska basen eller utgångspunkten  för en häxas meditation. Styrka, enkelhet, stabilitet. Börja där och kalla det för vad du vill. Jag ger bara tips och önskar bara att jag kan inspirera någon till något positivt och upptäcka något som är lätt att glömma i vår snabba värld av intryck och utifrån kommande impulser.

Det som det handlar om är i grunden ett mycket okonstlat och naturligt tillstånd, men under civilisationens gång har vi (arten människa) alltmer tappat detta för att fokus hela tiden ligger i det yttre och att vi identiferar oss med våra tankar och många lider av att aldrig kunna sluta tänka, det är som att dom lever helt i enlighet med Descartes´ ”Jag tänker, alltså är jag till”.

Ordet häxa handlar för mig om visdom, ordet meditation handlar för mig om att uppnå en inre stillhet av ett speciellt slag, Ordet häxmeditation får därför bli mitt ord för det jag anser är olika sätt att öka eller väcka visdomen så vi kan vandra klokare och vackrare på jorden. För jag tror verkligen att det är vårt naturliga tillstånd. Häxmeditation är som sagt var  en rubrik på ett spännande och givande forskningsområde som man kan ägna sig åt i Nattskogstemplet. Det kan innebära allt sådan som nämnts ovan och en massa annat  vilt och vackert;-)

Obalans mellan tilltagande och avtagande kraft

Naturen består av en tilltagande kraft och en avtagande. Dessa två är i balans i naturliga sunda system. Människo-arten har frångått detta, vilket troligen startade för ca 10 000 år sedan. Ett överdrivet, ja rentav fanatiskt fokus på den tilltagande kraften syns i den moderna världens hyllande av så kallade framsteg och tillväxt. Det syns på alla plan alltifrån rädslan för åldrandets tecken, rädsla för det naturliga mörkret, vilket gjort att det mörka har likställts med världens ondska, medan ljuset är det goda. I naturen är ljus sammankopplat med den tilltagande kraften och mörker med den avtagande.

I videon nedan redogör Daniel Quinn för det såkallade ”food race” som kommer sig av att människan satt balansen mellan den tilltagande och avtagande kraften ur spel.  Såkallade ”olösliga” problem som svält, överbefolkning etc är kanske inte så olösliga som de flesta av oss tror!! Vilket fantastiskt uttalande, eller hur:-)? Den stora frågan är då varför inte de som härskar här i världen gör något åt det! Tål att fundera på;-)!

Istället för allt evinnerligt tjafs om ords betydelser och andra semantiska gräl och tråkigheter som förekommer på en hel del häxsidor (inte minst i vissa FB-grupper) skulle jag vilja utmana till att istället våga lägga ned dessa egots kamper och återigen vända blickarna inåt, in i Naturens, vår gudoms visdom. Att använda magin till det den är: ett arbete med att balansera och förstå den tilltagande och avtagande kraften. Oj, vad mycket vi skulle kunna åstadkomma om vi återupptog detta som jag verkligen tror är den verkliga bakgrunden till seriös magi!

Vindlande vyer för att förstå vårt ursprung och vår sanna natur

(Bilden ovan: Boken ”Alltings mått”)

Detta inlägg innehåller lite betraktelser om anarkoprimitivism, boken Alltings mått av Helena Granström, samt Stefan Hagbergs recension av boken, samt i anknytning till det mina reflektioner över häxkonst och då i synnerhet Wild Moon Wisecraft.

Om man läser beskrivningar av olika livsåskådningar, vare sig det rör sig om religiös, andlig eller politisk ideologi, så är det långt ifrån alltid att en beskrivning passar på pricken. Så där så att man förvånat men glatt utbrister: nej men det här är ju PRECIS som jag tror och tycker! En sådan wowkänsla får jag när jag läser hur den i Sverige ännu ganska okända anarkoprimitivismen definieras. Wow, wow, wow:-) Yes! Precis så!

Här finns en presentation:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Anarko-primitivism

Sedan ser man hur någon gnäller angående just det där som man själv tycker känns så rätt och äkta. Intressant. Hittade en recension av en bok och i recensionen gnälldes det en hel del över anarkoprimitivismen som författaren uppenbarligen uttryckte. Min nyfikenhet väcktes, finns det nu äntligen svenska författare med anarkoprimitivistiskt förhållningssätt. Jo minsann och den boken är nu på min lååånga ska-ha, måste-ha-lista över intressanta böcker.

Hittade även en recension som tyder på lite vidare fattningsförmåga än en del andra recensioner. Det är så pinsamt när folk ska kommentera eller för den delen recensera något dom uppenbarligen inte har kapacitet att förstå. Här är den nyss nämnda lite klokare recensionen:

http://www.alba.nu/?showArticle=19251

Jag ska ta ut lite citat ur recensionen samt anknyta till Wild Moon Wisecraft (den stig jag vandrar som häxa, den form av häxkonst som jag valt, som passar mig bäst)

Notera nu att anarkoprimitivister är inte överlag häxor precis som häxor överlag inte är anarkoprimitivister. Men i min utforskning av det vilda, av häxkonsten och av allehanda naturideologier med mera, har massor av intressanta pusselbitar fallit på plats och avgörande mönster och sammanhang har visat sig och fått utgöra basen i Wild Moon Wisecraft.

”Ur motsägelsen uppstår civilisationen, och motsägelsen uppstår med den” står det i recensionen.

Ja, och ur det uppstår avfjärmandet från naturen. En gräns skapas mellan en själv och den övriga naturen och en gräns skapas mellan ens sanna vilda fria jag och ett konstruerat och tämjt jag som jag föredrar att kalla för ett artificiellt jag. Här är en grundläggande  häx-aspekt  i Wild Moon Wisecraft: nämligen att som ”gränsvarelse” medla mellan det vilda och det tämjda, med syftet att föra oss hem till det vilda…och visa.

”Kulturen konstruerar den kvinnliga sexualiteten, och förnekar den. Pornografi är sinnesförnimmelse befriad från sinnlighet. Ögat som sexualorgan: penetrerar utan att låta sig vidröras. I detta är pornografin en kraftfull iscensättning av västerländsk separationsmytologi, av en kulturell ideologi av oberoende och distans. Upplevelse inte som deltagande utan som konsumtion.”

Det är också synnerligen intressant ur Wild Moon Wisecrafts persepktiv med det heliga feminina och hur det tvistats eller förminskats och ofta  förfulats i civilisationen och de ideologier som fötts av civilisationens tämjda sköte. Att återevröra vårt sanna jag som kvinnor är att bejaka Gudinnan och genomskåda civilisationens patriarkala strukturer.

Stefan Hagberg har skrivit en jättefin recension av ”Alltings mått” och då säger jag inte det enbart för att han verkar tycka bra om boken med dess uppenbara anarkoprimtivistiska perspektiv. Utan helt enkelt för att han framförallt visar att han förstår ju verkligen vad det är han recenserar. Han till och med erkänner att han nog behöver läsa boken två gånger för att få grepp om författarens tankar och idéer. Tänk om fler kunde agera så istället för att snusförnumstigt och på ett snorkigt sätt avslöja sina egna begränsningar när de försöker vara putslustiga, sarkastiska och briljerande på ett ofta otroligt löjligt sätt. Jag orkar oftast inte ödsla tid på sådant.

Nå, Hagberg skrev iallafall så här (klok man:-)

”Alltings mått är en – i min tolkning – snyggt skriven, intensivt mörksynt och närmast aggressivt kritisk text, med synnerligen hög språklig såväl som kunskapsmässig densitet. De höga nivåerna tvingade mig att läsa boken två gånger, för att komma in i och få grepp om de vittomfattande tankar och idéer Helena Granström delger oss.”

”I min tolkning en essä om industrisamhällets avhumanisering, om att vi verkar ha blivit så ”mänskliga” att vi rent av tappat vår ”mänsklighet”, i det att vi fjärmat oss ifrån det som är naturligt för oss.”

Ja visst! För mig är det vad även häxkonst handlar om:  att återigen ta in det som är naturligt för oss. Göra oss av med det tämjda. Det är det som avses med vild och fri…såklart!!

Fortsätter citera ur recensionen:

”…hur vi snarare betraktar och kontrollerar livet än faktiskt lever det. Det riktiga livet är det vi ser på film, som skuggbilder på Platons grottvägg. Livet som plagiat. Men även hur vi genom teknologin försöker vaccinera oss mot allt som kan verka farligt. Likt ett bibelord: ”Utsätt oss inte för prövning, utan fräls oss ifrån allt levande; från födelse, döende, rörelse, beröring, rörighet.”

Detta är också en viktig aspekt av häxkonsten; att bejaka allt, att inte bara hylla det ljusa och lätta, utan även heliggöra det mörka och svåra. I naturen finns det en uppbyggande eller tilltagande kraft och en upplösande och avtagande kraft, förenklat uttryckt. Dessa måste hela tiden vara i samspel. Vad människan gjort i och med övergången till det vi kallar civilisation och det en av mina favoritförfattare Daniel Quinn kallade totalitärt brukande av jord, är att hylla den tilltagande kraft och demonisera den avtagande. Ur detta har det tillkommit ett osunt fokus på ljus och rädsla för mörker. I den ”urvattning” av ordet häxa som resoneras kring regelbundet, så tycker jag verkligen att detta är det främsta tecknet på att alla möjliga kallar sig häxor. Det är ljus, ljus, ljus hit och dit i ett format som i sig ofta avslöjar  en dualistisk rädsla för mörkret. Skrapar man på ytan dyker många kännetecken på denna civilisationssjuka upp. Rädsla för den avtagande kraften t ex, ett hat mot den rentav, vilket skapar en farlig obalans.

”Tankarna om hur det maskulint uppbyggda samhället ser på kvinnor och deras sexualitet är också mycket intressanta.”

Intressant ur ett häxkonstperspektiv också. Det finns en kraftfull ”kvinnlig” kraft i häxkonsten. Detta utesluter enligt min mening inte män. Tvärtom är det dom män som är hela som vågar och orkar bejaka denna kraftfulla del i sig sjäva. Det gör dom inte ”kvinnliga” i ett samhälleligt genusperpektiv, tvärtom skulle jag vilja påstå: det skapar istället en varm och HEL människa av mannen. Mer häxkonst för män alltså:-)!

Hagbergs ord igen:

”Den hopplösa stämning essän ger uttryck för grundar sig främst på att det inte verkar finnas något vi kan göra för att vända utvecklingen, vi är till synes alltför djupt invecklade i vår framstegsutopi Nu menar jag dock inte att författaren själv nödvändigtvis måste vara lika pessimistisk som jag. Hon ägnar sig tydligen åt en del utomparlamentariska engagemang  och tror förhoppningsvis att man kan påverka. Den som faktiskt gör något verkar sällan lika nedslagen av verkligheten som de som enbart sitter hemma i soffan och ojar sig över sakernas tillstånd.”

Framstegsutopi, den obalanserade tilltagande kraftens symptom! Ja, visst är den utbredd och djupt ingrodd i mångas inre tankevärld. Ibland kan det kännas hopplöst, håller med Hagberg om det. Jag håller även med honom om att ett mer aktivt och djupare engagemang ger mer positiv kraft att kämpa vidare…även i hård motvind…för en vildare och friare värld.

”Tiden är ju även den ett modernt påfund, den mätbara tiden ingår därför på ett naturligt sätt i vår civilisations skilda metoder att kontrollera (det levande hos) sina medborgare. Jag funderar över framsidans bild av en uggla och ett flertal kugghjul (till ett urverk?). Ugglans klokskap styrd av sekunders och minuters tickanden. Kanske att tiden är urgrunden för vår alienation.”

SÅ intressant och så mitt i prick. Visst är det så. Tiden finns inte, det är en kulturell konstruktion, en illusion. Tid är kopplat till det begränsade, det tämjda, det kontrollerande. Motsatsen är det obegränsade, det eviga nuet, det frigörande och återförvildande.

Röd magi

Att det är visuellt inspirerande med färg är ingen tvekan om, men varje färg har sin speciella vibration. En del tycker 0m att använda sig av färgsymbolik i sin magi. Att välja rött på föremål, t ex garner, stenar, tygbitar o dyl vid tillverkning av amuletter och talismaner genom symbolisk association är vanligt i praktisk  magi. Röda stenar, t ex granat anses ha vissa specifika aspekter som ofta dessutom dyker upp i färgsymbolik vad gäller färgen rött. Att färger påverkar är ingen tvekan om. Att en viss färg har en speciell verklig vibration, det är inte bara vidskepelse:-)

I ritualer kan man också välja färg efter syfte med ritualen.

Rött har en känslomässigt intensiv karaktär. Den kan stärka ämnesomsättning, öka andhämtningen och blodtrycket. Det är en av anledningarna till att man inte brukar rekommendera rött i sovrummet.

Rött sammankopplas med fara och varning just för att den syns så tydligt. Brandsläckningsutrustning liksom stoppskyltar är röda just för att man ska se dom snabbt och lätt. Rött sticker ut skulle man kunna säga. Den som vill betona en dramatisk ådra kan med fördel klä sig i rött. Gärna svepande tyger som förstärker dramatiken:-)

Rött är gudinnan Morrigans speciella färg. Associeras liksom Morrigan själv till mod, passion, kärlek, krig, kraft och vilja.

Att se rött innebär att man blir blixtarg. Rött stärker känslor av passion, vilja och aggressoion. I vapensköldar används ofta rött som symbol för mod. Rött är vanligt i många länders flaggor.

Färgernas påverkan används i alla möjliga sammanhang, Det har visat sig att folk fattar snabbare beslut när något framställs i rött! Detta nyttjas av affärer som använder röda prislappar på saker som ska säljas av snabbt (rea), rött i skyltar, ”köp-nu”-knappar osv.

Rött associeras med hög energi och fysisk aktivitet. Det är en färg för fysisk kärlek, hetta och passion. I magi kan rött användas med alla dessa associationer. Ljusare röd anses stå för feminina egenskaper, glädje och romantik och vänskap, ännu mer om det övergår i rosa. Mörkare rött står för starkare passion, ilska, ledarskap, mod som sagt var. Rött är blodets färg. därmed livets färg, men också livets sårbarhet, livets kraft.

Varsågod, njut av den röda magin:

Rött i kombination med vitt och svart. En klassisk magi-komposition.

En häxas röd krafthatt för mod, passion  och oövervinnerlig vilja!

Den röda rosen, kanske den mest kända symbolen för äkta kärlek! Så passionerat vacker och djupt röd.  Rosenblad användes frekvent i magi.

Mogen fräsch tomat. Innehåller speciella nyttigheter som  t ex lykopen. Anses skydda mot protastabesvär o dyl.

Körsbär. Nyttiga, goda och vackra.

Granat

Berusande röd magi som dessutom innehåller mycket av de nyttiga antioxidanter. Kraftfull magi skall alltid brukas med måtta;-)

Tänk att det finns ju faktiskt röda insekter. Lilla nyckepiga:-)

Farligt röd

Årshjulets dans

Solhjulet snurrar, varv på varv

Nu firar vi vårt vilda arv

I årets sista natt

Då värnar vi vår skatt

Solhjulet börjar på sin nästa dans

Vid det gamla årets svans

(Min egen lilla text som jag hittade i min egen gamla skuggbok, från ett Samhainfirande egentligen, eftersom en del ju firar häxornas nyår då. Det gjorde jag på den tiden. Men den passar ju nu också när ”alla” (nåja många i västvärlden i allafall) firar nyår.)

Nu har jag lagt upp länken till Nattskogstemplet!

Om du vill ansöka om medlemskap. Skriv ett mail till mig om dig själv. Vem du är – och då menar jag ditt inre jag och din relation till häxkonsten och vad du tycker är viktigt i livet:-)

Länken finns nu inlagd i länklistorna till höger.

Här är den också:

http://nightforest.webs.com

Nu är det jul igen: Del 7 – Evig kärlek och kristalliskt vinterljus:-)

Så slutligen vill jag bjuda på en liten glimt av vårat midvinterfirande. Även om vi ska till vanligt julfirande släktningar så ser vi alltid till att boka in Vintersolståndet för ett hedniskt firande. De gånger vi firar med andra hedningar ser vi även där till att få ett privat firande bara jag och min man. Just för att vi firar vår bröllopsdag på vintersolståndet. Mja, på papperet är det visst den 23:e, men vem bryr sig om ett papper när det är på vintersolståndet vi årligen förnyar vårt kärleksband. Varje vintersolstånd blir det därför som om vi gifter oss igen. Har hittat några tjusiga vinterbilder på nätet. Bilder som jag tycker känns som att dom skulle ha med ett vinterbröllop att göra. Njut av dom…så syns vi längre ned efter bilderna;-)

Så här påkostat har vi inte haft det. Men å andra sidan, med naturens egna vyer och lite speciella arrangemang kan man få hänförande vackra resultat. Pelarsalar med vitklädda granar och tallar, en mjuk matta av biljoners skimrande snökristaller, vackert och 100% naturligt! Visst är det en speciellt skönhet med vinterbröllop?! Vintern har liksom blivit min och min mans speciella tid på året. December är vårt bröllop, januari fyller jag år, februari fyller han år. Vi älskar båda snön, men då ska det vara riktiga vintrar och det var också därför vi ville bo i Norrbotten, där jag är född. Vi bodde i midvintermörkrets, midnattsolens och norrskenets, de vilda forsarna och älvarnas land. Även om vi inte bor kvar där längre så bär vi alltid kärleken till norr i våra hjärtan. Även om det ibland verkar som min mans hjärta brister av längtan tillbaka till norr:-(

 

Vild och vacker kärlek:

 

Ni som läst tidigare inlägg som jag skrivit nu inför Vintersolståndet/Yule/jul har säkert sett att jag skrev en del om mörkret, att omfamna nuet som ju just nu är i den mörkaste nattens förtrollande kraft. Där börjar det. Precis som gamla mytologier berättar att Modern/Mörkret födde Ljuset/Barnet. Vintersolståndet är årets mörkaste natt. Vi börjar alltid med det som utgånspunkt. Jag nämnde även den Vilda Jakten i förra inlägget. Det kan ibland vara ett tema och då menar jag trolldom, sejd osv. Jag har upptäckt att jag tycker det är en bra tid för sejd. Jag pratar då förstås om det man kallade vit sejd eller man kan kalla det divinatorisk sejd. Runorna använder jag också för divination. Intryck från sejden och runläggning kan verkligem ge intressanta idéer och aspekter.

Öppningen inför naturens heliga inre har därmed förberetts:-) Jag (och även min man) tycker om och intresserar oss för sådant som jordläkning och naturväsen och brukar ge det lite extra uppmärksamhet i firandet.

Tro nu för all del inte att vi sitter och bara fördunklar oss i mörkret. Nej, det var början som sagt var. Sedan går vi över (kan vara både ceremoniellt och i form av storytelling o dyl) till att välkomna det spröda vinterljusets födelse.

Redan i januari kommer ju ljuset att ha vuxit i styrka. Vi brukar göra ett speciellt midvinterblot i januari. Jag älskar verkligen januari. För mig är det det vackraste mest skimrande strålande ljuset de dagar det är soligt då. Dagarna har blivit längre och kan vara bländande ljusa. Tänk dig en sådan där riktig ljus vinterdag när himlen har den där speciella friskt turkosa färgen. Snön gnistrar av kristaller. Faktum är att kristallernas ljus är gudinnerligt vackra mönster av harmoni och förborgad visdom. Missa inte att göra en utomhusritual en vacker solig januaridag!

 

Den ljusa skimrande enhörningen är en älskad varelse;-)

Essensen av vit eller genomskinlig kristallenergi (jodå, det är inte bara new age som ägnar sig åt kristaller. I magin har dom sin givna plats. Bergskristallen t ex är ju känd för sin mycket speciella karaktär vid shamanska själsfärder. Ren snö har en hänförande skönhet som hör ljusets kristaller till! Nåvål, vad jag skulle säga var att enhörningen har en viss koppling till nämnda kristallenergi. Sagor?:-) Neej, faktiskt inte;-) Tro´t den som vill;-)

Oj tiden går…måste sluta med mina långa inlägg nu och ta hand om annat! Hann inte få med allt, men med detta tackar jag för mig några dagar nu. Gå gärna tillbaka och läs hela min julbloggseries 7 delar om du vill:-)

I mörker och ljus, gryning och skymning, låt oss alltid vandra i skönhet,